Teater Fredag gjorde ett besök till Finland och Esbo med sin pjäs "Anne och Zef". Elever i åk 8-10 fick se föreställningen. Klicka på läs mera för att läsa en recension av pjäsen.
Anne och Zef handlar om Anne Frank från Nederländerna och Zef Bunga som är från Albanien. Båda är femton år gamla och har levat undangömda två år av sitt liv. Anne p.g.a. att hon var jude och levde under andra världskriget och Zef p.g.a. lagen om blodshämnd.
Teatern
behandlar frågor om folkmord och hedersrelaterat våld. Man kan ju
nämna att hedersrelaterat våld har blivit vanligare här i Norden
p.g.a. invandrare oftast muslimer har starka åsikter just om sin
heder och anser man att en person inom familjen har vanärat deras
heder brukar man vanligen ta livet av dem.
Teatern
behandlar mycket bra dessa frågor genom att ge en inblick i deras
liv och i historien bakom dessa personer. Jag anser att man kunde
komplettera teatern med en disskussion om hedersrelaterat våld och
folkmord. Man kunde också ta upp andra folkmord eftersom ungefär
alla har hört om Förintelsen vid det här laget och man kunde
uppmärksamma andra folkmord som t.ex. turkarnas folkmord mot
armenierna som också var mycket grymt. Man kan också ställa sig
frågan hur har judarnas ställning i Europa förbättrats under de
senaste 500 åren. Man kan också uppmärksamma dagens rasism som är
mer dold men ändå synlig för den som tittar på samhället med ett
granskande öga.
Man får höra
turvis Annes och Zefs berättelse. Anne berättar om det som finns i
faktakällor efter det som hände när hon blev tillfångatagen av
schutzstaffel (SS) och blev bortförd av nazisterna till tåget som
förde dem bort från Nederländerna. Under hennes berättelse får
man höra om de tankar som hon kan ha hyst under hennes sista resa
och den slutliga ankommsten till Bergen-Belsen där hon avled i
tyfus. Där utspelar sig en scen när Anne får kontakt med en av
sina skolkamrater förrän hon och hennes familj med andra gömde
sig. Där symboliserar hon de judar som dog i koncentrationslägrena
och de som överlevde. Sen fanns det ju förstås de judar som bodde
i Sverige och Schweiz bl.a. som aldrig hamnade i
koncentrationslägrena.
Zef berättar
om hur det var förrän hans bror tog livet av en Markai och på det
sättet drog på sig lagen om blodshämnd som finns i Albanien. Sedan
flyr hans bror bort från landet medan hans föräldrar ser på. Han
blir dock död under flyktförsöket av sin tidigare bästa vän vars
bror hans bror mördade. Det bör påpekas att på Balkan pågick ett
blodigt krig när den jugoslaviska armén försökte hålla samman
den jugoslaviska staten.
Parallelt med
dessa två berättelser pågår ännu en. Den som berättar om Zefs
förlädrar berättar om hur det är att leva under dödshot och hur
det är att leva i ett samhälle där det finns hedersrelaterat våld.
Det finns också ett grupptryck mot Zefs far som försöker att
uthärda och inte hämnas medan Zefs mor representerar det förgångna
och hela tiden försöker få sin man att följa lagen om blodshämnd.
Jag anser att
teatern var helt okej och det fanns ett bra budskap och tanke bakom
den. Utförandet var helt okej även om den som spelade Zef överdrev
en aning ibland. Budskapet är aktuellt för den som inte följer med
samhällsdebatten och inte läser tidningen och böcker om dessa
ämnen. Man kunde uppmärksamma folkmord och hedersrelaterat våld
mera i skolan eftersom detta kommer ounvikligen att följa om vi
misslyckas med att intergera invandrarna i samhället
Vill du veta mera? Kolla in Teater Fredags hemsida!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar