fredag 4 november 2011

Teater: Anne och Zef


Teater Fredag gjorde ett besök till Finland och Esbo med sin pjäs "Anne och Zef". Elever i åk 8-10 fick se föreställningen. Klicka på läs mera för att läsa en recension av pjäsen.







Anne och Zef handlar om Anne Frank från Nederländerna och Zef Bunga som är från Albanien. Båda är femton år gamla och har levat undangömda två år av sitt liv. Anne p.g.a. att hon var jude och levde under andra världskriget och Zef p.g.a. lagen om blodshämnd.

Teatern behandlar frågor om folkmord och hedersrelaterat våld. Man kan ju nämna att hedersrelaterat våld har blivit vanligare här i Norden p.g.a. invandrare oftast muslimer har starka åsikter just om sin heder och anser man att en person inom familjen har vanärat deras heder brukar man vanligen ta livet av dem.

Teatern behandlar mycket bra dessa frågor genom att ge en inblick i deras liv och i historien bakom dessa personer. Jag anser att man kunde komplettera teatern med en disskussion om hedersrelaterat våld och folkmord. Man kunde också ta upp andra folkmord eftersom ungefär alla har hört om Förintelsen vid det här laget och man kunde uppmärksamma andra folkmord som t.ex. turkarnas folkmord mot armenierna som också var mycket grymt. Man kan också ställa sig frågan hur har judarnas ställning i Europa förbättrats under de senaste 500 åren. Man kan också uppmärksamma dagens rasism som är mer dold men ändå synlig för den som tittar på samhället med ett granskande öga.

Man får höra turvis Annes och Zefs berättelse. Anne berättar om det som finns i faktakällor efter det som hände när hon blev tillfångatagen av schutzstaffel (SS) och blev bortförd av nazisterna till tåget som förde dem bort från Nederländerna. Under hennes berättelse får man höra om de tankar som hon kan ha hyst under hennes sista resa och den slutliga ankommsten till Bergen-Belsen där hon avled i tyfus. Där utspelar sig en scen när Anne får kontakt med en av sina skolkamrater förrän hon och hennes familj med andra gömde sig. Där symboliserar hon de judar som dog i koncentrationslägrena och de som överlevde. Sen fanns det ju förstås de judar som bodde i Sverige och Schweiz bl.a. som aldrig hamnade i koncentrationslägrena.

Zef berättar om hur det var förrän hans bror tog livet av en Markai och på det sättet drog på sig lagen om blodshämnd som finns i Albanien. Sedan flyr hans bror bort från landet medan hans föräldrar ser på. Han blir dock död under flyktförsöket av sin tidigare bästa vän vars bror hans bror mördade. Det bör påpekas att på Balkan pågick ett blodigt krig när den jugoslaviska armén försökte hålla samman den jugoslaviska staten.

Parallelt med dessa två berättelser pågår ännu en. Den som berättar om Zefs förlädrar berättar om hur det är att leva under dödshot och hur det är att leva i ett samhälle där det finns hedersrelaterat våld. Det finns också ett grupptryck mot Zefs far som försöker att uthärda och inte hämnas medan Zefs mor representerar det förgångna och hela tiden försöker få sin man att följa lagen om blodshämnd.

Jag anser att teatern var helt okej och det fanns ett bra budskap och tanke bakom den. Utförandet var helt okej även om den som spelade Zef överdrev en aning ibland. Budskapet är aktuellt för den som inte följer med samhällsdebatten och inte läser tidningen och böcker om dessa ämnen. Man kunde uppmärksamma folkmord och hedersrelaterat våld mera i skolan eftersom detta kommer ounvikligen att följa om vi misslyckas med att intergera invandrarna i samhället

Vill du veta mera? Kolla in Teater Fredags hemsida!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar